Tro och föreställningar syns i landskapet och har lämnat sina spår i det. Till exempel hällmålningar, vars bilder av människor och djur hade andliga betydelser, berättar om finländarnas tidiga föreställningar. Också gravrösen, sejten (samernas heliga offerplatser) och skålgropar som anknyter till jordbrukskultur berättar om föreställningar under forna tider.
På en hällmålning vid Juusjärvi i Kyrkslätt avbildas människo- och djurgestalter, sick-sack-mönster och handflator. © Bild: Jonina Vaahtolammi.
De talrika medeltida stenkyrkorna i Finland påminner om de tidiga skedena i den kristna tron. Kyrkorna fungerade i stor utsträckning som regionala centra där man både värnade om det andliga livet och skötte världsliga ärenden. De byggdes på synliga platser vid färdvägar och korsningar.
Efter reformationen som började på 1500-talet byggdes kyrkorna nästan utan undantag av timmer ända fram till mitten av 1800-talet. Därefter blev kyrkoarkitekturen mer varierande. Under det ryska väldets tid byggdes många ortodoxa kyrkor i Finland, vilket stärkte vårt lands ortodoxa traditioner.
Efter att Finland blivit självständigt har de kyrkor och kapell som byggts börjat ge uttryck för internationella arkitekturtrender. Många viktiga arkitekter planerade också religiösa byggnader. Till exempel Tölö kyrka som planerades av Hilding Ekelund speglar klassicismens ideal från 1920-talet medan Alvar Aaltos Korset på slätten i Seinäjoki är ett exempel på monumentalarkitekturen från 1950- och 1960-talen. Från 1930-talet började församlingarna också bygga mötes- och hobbylokaler samt gymnastiksalar, ibland till och med i anslutning till kyrkan. Nuförtiden skapar olika trossamfunds helgedomar variation i det finländska kyrkolandskapet.
Kyrkan Korset på slätten som planerades av Alvar Aalto och församlingscentret i Seinäjoki (RHO125978-7). © Bild: Martti Jokinen, Museiverket.