Gå till innehållet

Begrepp i anslutning till den byggda kulturmiljön

Byggd kulturmiljö, byggnadsarv

Begreppet hänvisar både konkret till den byggda miljön och till markanvändningens och byggandets historia och det sätt på vilket den har uppkommit. Den byggda kulturmiljön består av samhällsstrukturen, byggnaderna med sina interiörer och exteriörer, gårdsplaner parker samt olika konstruktioner (t.ex. gator eller kanaler). Byggnadsarv är i regel synonymt med den byggda kulturmiljön, ibland används begreppet särskilt i betydelsen gamla byggnader.

Byggd kulturmiljö av riksintresse / nationellt värdefull bebyggd kulturmiljö

Område och objekt som ingår i Museiverkets och miljöministeriets publikation Rakennettu kulttuuriympäristö, Valtakunnallisesti merkittävät kulttuurihistorialliset ympäristöt. (Museiverkets byggnadshistoriska avdelnings publikationer 16/1993). Dessa områden och objekt utgör sådana utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen som avses i de särskilda målen för kultur- och naturarvet i statsrådets beslut om riksomfattande mål för områdesanvändningen (30.11.2000).

Byggd kulturmiljö som är värdefull på landskapsnivå

Av sakkunnigmyndigheterna definierad byggd kulturmiljö som ger uttryck åt kulturmiljös egenart och särdrag inom ett administrativt landskap.

Byggnadshistorisk utredning

Utredning av en byggnadsgrupps, byggnads eller byggnadsdels historia, ändringar i användningen och fysiska egenskaper med hjälp av arkivmaterial och fältarbete.

Byggnadsinventering

Forskning som riktar sig till en enskild byggnads och dess interiör, material och fasta inredning. Innebär att man samlar in, organiserar och producerar information om byggnadens nuvarande tillstånd och de orsaker som lett till det. 

Byggnadsminnesmärke

En byggnad som är av särskild betydelse på grund av sin historia, sitt identitets- och symbolvärde, sin karaktär eller något annat exceptionellt. Monument är en allmänt använd synonym för begreppet. Begreppet hänvisar inte till någon viss grupp av objekt.

Byggnadsskydd

Enligt 1 § i byggnadsskydslagen skyddas byggnader, byggnadsgrupper och bebyggda områden som anknyter till den kulturella utvecklingen eller historien för bevarande av det nationella kulturarvet. Enligt byggnadsskyddslagen (3-4 §) förverkligas skyddet med stöd av markanvändnings- och bygglagens bestämmelser genom detaljplan, byggnadsskyddslagen, förordningen om skydd för staten tillhöriga byggnader eller kyrkolagen. Se skydd genom planleggning

Dokumentering

Lagring av kulturarvets fysiska egenskaper i första hand genom mätning eller fotografering och prover. Dokumenteringen hänför sig vanligtvis till en restaurerings- eller inventeringsprocess.

Historisk park eller trädgård

En trädgård eller park där man tillämpat trädgårdskonstens olika stilar och modefenomen. Det finns inte något etablerad tidsgräns för vad som är historiskt.

Historiskt mångfald

Ett områdes eller objekts särdrag, när man i området eller hos objektet kan se/uppleva konstruktioner, material, stildrag e.d. från olika tidsperioder, som ger uttryck åt byggandets, skötselns och användningens historia och kontinuitet.

Miljöbild

Se stadsbild och landskapsbild.

Museiväg

Museivägar och museibroar som Vägförvaltningen definierat för att bevara särdrag hos vägtrafikens utveckling (58 museivägar och –broar 2005).

Nationalstadspark

Ett område som inrättats med stöd av markanvändnings- och bygglagen (68-70 §) för att bevara och vårda kultur- eller naturlandskapets skönhet eller historiska särdrag inom ett område som hör till den urbana miljön eller därtill anslutna värden i stadsbilden, sociala värden, rekreationsvärden eller andra särskilda värden.

Skydd genom planläggning

Skyddsbestämmelser och –beteckningar, SR, sr eller /s, som med stöd av markanvändnings- och bygglagen tilldelas i planer för att trygga bevarandet av den byggda kulturmiljöns egenart och särdrag. Enligt markanvändnings- och bygglagen kan skyddsbestämmelser utfärdas i landskapsplan (30 §), generalplan (41 §) och detaljplan (57 §) för att trygga bevarandet av den byggda kulturmiljön.

Skyddsbestämmelse

En verbal definition av hur bevarandet tryggas när det gäller innehållet i skydd som tilldelats i ett byggnadsskyddsbeslut eller en plan med stöd av 30, 41 och 57 § i markanvändnings- och bygglagen.

Stadsbild

Den byggda miljöns och stads- eller tätortsrummets visuellt uppfattningsbara  företeelsetyp. Det finska begreppet ’taajamakuva’ har ingen allmänt använd svensk motsvarighet, begreppen miljöbild, stadsbild och landskapsbild täcker motsvarande helhet.

Vård av byggnadsarvet

Användning, underhåll, renovering, kompletterande byggande och andra förändringar i miljön som tar hänsyn till bevarandet av den byggda kulturmiljön.

Värnande om den byggda miljön

Begreppet förekommer i kraven på generalplanens och detaljplanens innehåll i 39 § och 54 § i markanvändnings- och bygglagen. Används som allmänbegrepp för att avse vård, renovering, forsknings- och utredningsverksamhet, informationsproduktion samt administrativa åtgärder som avser byggnadsarvet, t.ex. byggnadsskydd.

Publicerad 27.8.2019 kl. 17.33, uppdaterad 27.8.2019 kl. 17.33