Martti Lukander
Våtrum i höghusbostäder
Om en boende hyser misstankar om ett våtrums skick eller planerar sanerings- eller ändringarbeten i våtrummet ska han eller hon först kontakta disponenten. En aktieägare ska anmäla underhållsarbetet på förhand skriftligt till styrelsen eller disponenten. Bostadsaktiebolaget har ansvaret för arbetet och tillsynen med anknytning till vattenledningar, blandare, avlopp, toalettstolar, värmerör och konstruktioner samt vattenisolering. Handfat, badkar, duschar, duschslangar, tvättmaskinskranar och inredning i våtrummet tillhör i allmänhet inte bostadsaktiebolaget utan den boende ansvarar själv för dessa. Disponenten vet om bostadsaktiebolaget har fattat beslut om att fördela ansvaret på något annat sätt.
© Jonas Malmberg
Utbyggnad av våtrum, helt nya våtrum, ändringar av avlopps- och vattenledningar samt ändringar av bärande konstruktioner kräver tillstånd av kommunens byggnadstillsyn. Bostadsaktiebolaget ansöker om tillståndet. Att bygga och sanera våtrum är krävande arbete som förutsätter planer upprättade av sakkunniga och ansvariga entreprenörer som har godkänts av kommunens byggnadstillsyn.
Våtrum
Ett rivet gammalt våtrum där man installerat nya avlopp. © Martti Lukander
Ett våtrum är ett utrymme där golvytan vid användning utsätts för vatten och där vatten kan stänka eller kondenseras på väggytorna. Sådana rum är badrum, tvättrum, duschrum och bastur. Alla våtrum utrustas med en golvbrunn där vatten obehindrat kan rinna ut. Ytbeläggningen på våtrummets golv och väggar ska fungera som vattenisolering eller så ska en separat vattenisolering uppföras bakom ytbeläggningen.
Köket är inte ett våtrum, även om det i vissa kommuner krävs vattenisolering även under köksskåpen. Golvbrunnar installeras inte heller i lägenheters kök. Syftet med vattenisoleringen är att en eventuell läcka från diskmaskinen eller kranarna ut på golvet eller i skåpen upptäcks i ett så tidigt skede som möjligt.
Toaletter som saknar golvbrunn och där vatten inte stänker på väggar och golv vid användning räknas inte heller som ett våtrum.
Reparationsarbeten
Fuktmätningar i våtrummet och eventuella reparationsarbeten bör utföras i god tid, innan möjliga vattenskador börjar påverka konstruktionernas skick. Det går inte att undersöka skicket på vattenisoleringen inne i konstruktionerna utan att först ta isär konstruktionerna. Det leder i allmänhet till en mer omfattande renovering av våtrummet, där åtminstone vattenisoleringen delvis eller helt måste förnyas.
Vattenisolerat våtrum där golvplattorna saknas. © Martti Lukander
Om man vet att våtrummets vattenisolering är hel och rummets funktioner kan användas, men ytorna är i dåligt skick, kan förnyelsen begränsas till montering av nytt ytmaterial ovanpå den gamla ytan och byte av inredning.
Om ett våtrum byggs ut eller byggs på en helt ny plats, eller den gamla vattenisoleringen rivs till exempel på grund av ombyggnad av avloppet, ska sakkunniga göra upp planer för utrymmeslösningarna, konstruktionerna och ventilationen. Också byggarna ska vara professionella byggnadsentreprenörer. Det rekommenderas att golvet och väggarna uppförs av ett stenmaterial, så att man med en enkel konstruktion kan uppnå ett tillräckligt hårt och orörligt underlag för vattenisolering och golvbeläggning. Våtrummets golv ska luta, så att vattnet obehindrat kan rinna till golvbrunnen. Golvytan ska så långt det är möjligt byggas på samma nivå som bostadens övriga golv.
Ofta installeras elektrisk golvvärme i våtrum för att förbättra avdunstningen och bekvämligheten.
Fukt- och vattenisolering
Reparation av golvets vattenisolering kräver kunskap om fuktteknik, materialkännedom samt rätt placering av konstruktioner och fogar.
Man börjar med att göra upp en reparationsplan för vattenisoleringen. Om största delen av våtrummets vattenisolering är intakt, kan isoleringen möjligen förnyas endast delvis. Man strävar efter att placera fogen på ett så stort avstånd som möjligt från det område där vatten stänker.
Väggarna vattenisoleras åtminstone på de väggar som omger duschen. Användning av duschväggar eller duschkabin rekommenderas för att begränsa vattenstänket. De övriga väggytorna i våtrummet kan behandlas med ett fuktspärrande ämne och ytbeläggas till exempel med keramiskt kakel eller träpanel.
Vattenisoleringen ska göras med certifierade ytkonstruktionssystem. Sådana är svetsade plastmattor, självhäftande membran i ett lager, bitumenisoleringar och de numera allmänt använda vattenisoleringstyperna som stryks ut på underlaget. Vattenisolering som stryks ut används i regel när ytmaterialet är ett keramiskt kakel. När plastmatta används fungerar mattan inte bara som vattenisolering utan ofta också som ytmaterial. Det är alltid bäst att anlita en utbildad yrkeskunnig person inom byggbranschen för vattenisoleringsarbeten.
Vattenledningar och avlopp
Nylagda vattenledningar och grenrör i taket i ett våtrum. © Martti Lukander
Vattenledningarna med tillhörande anordningar som installeras i en byggnad ska placeras så att en eventuell vattenläcka kan upptäckas i tid och lätt repareras. Därför installeras ledningarna ofta synligt. Vattenledningar kan också installeras i ett skyddsrör inne i väggen, så att de vid behov kan bytas. Olika kapslar och täckskivor som lätt kan öppnas är också lämpliga för installation av vattenledningar. Med välplanerade konstruktionslösningar kan man förebygga att vatten läcker in i konstruktionerna och vatten från eventuella läckor kan ledas så att det lätt blir upptäckt. Genomföringar för vattenledningar får inte göras i våtrummets golv.
Varje vattenkran ska utrustas med ett avlopp. När avloppens placering ändras ska man se till att den nya placeringen inte förorsakar till exempel ljud som stör invånarna i lägenheterna på våningen nedanför.
Tak och ventilation
Ventilationen i gamla byggnader (fram till 1960-talet) är ofta naturlig ventilation. Vid naturlig ventilation strömmar luften genom en springa under våtrummets dörr till våtrummets ventilationskanal och därifrån ut. När våtrummet renoveras finns det skäl att kontrollera och vid behov korrigera ventilationens och ventilernas funktion. Takytan görs av vattentåligt material och behandlas med en beläggning som är lämplig för ändamålet.
Inredning
Färdigt badrum med ny inredning. © Martti Lukander
I samband med renovering av våtrum förnyas ofta också sanitetsporslinet. Det är emellertid sällan nödvändigt och det lönar sig att överväga att bevara det gamla sanitetsporslinet – det är också en del av husets historia. Gamla ursprungliga armaturer kan tas tillvara och återanvändas.
Om ändringar i våtrummet leder till att tvättställ och toalettstolar flyttas ska ändringar av avloppen beaktas i planerna, eftersom ändringar kan vara problematiska framför allt för toalettstolens del.
Den boende och bostadsaktiebolaget
Innan planeringen inleds ska den boende kontakta disponenten eller bostadsaktiebolagets styrelse. På så sätt får man reda på vilken praxis som bostadsaktiebolaget följer och får anvisningar som grundar sig på erfarenhet. Samtidigt lönar det sig att ta reda på om en rörsanering eller något annat större renoveringsprojekt planeras i bostadsaktiebolaget inom den närmaste framtiden, så att ändringarna i den egna bostaden kan göras i samband med dessa.
Linjesanering
I samband med en linjesanering renoveras våtrummen och den boende kan i allmänhet genomföra också individuella lösningar i sin egen bostad.
När en linjesanering planeras låter bostadsaktiebolaget sakkunnig göra upp planer. En sanering av vatten- och avloppsrör kan i princip göras på fyra sätt:
1. Genom att ersätta de gamla rören med nya.
2. Genom att ytbelägga tappvattenledningarna och förse avloppsrören med strumpa.
3. Genom att kombinera lösningarna ovan.
4. Genom att sanera endast tappvattenledningarna eller avloppet.
Bostadsaktiebolaget väljer den lösning som passar bolaget bäst.
I samband med linjesaneringar ska vatten- och avloppsrör helst inte dras i trapphusen utan man försöker placera dem i våtrummet eller på annat håll i bostaden. Eventuella skyddsbestämmelser för byggnader gäller i allmänhet också byggnadernas trapphus.
Planering och tillståndsförfarande
Om ingen linjesanering planeras i bostadsaktiebolaget ordnar den boende i allmänhet själv renoveringen av våtrummet med bolagets tillstånd.
Planeringen ska göras av yrkeskunniga planerare. Beroende på arbetets omfattning behövs arkitekt-, VVS-, konstruktions- och elplaner för att genomföra projektet. Planerarna kontaktar vid behov kommunens byggnadstillsyn för att utreda eventuella särdrag med anknytning till projektet. När planerna är klara ska de godkännas av bostadsaktiebolaget och man kommer överens om tillståndsförfarandet. Bostadsaktiebolaget ansöker om tillståndet. Av ett tillståndsbeslut som godkänts av myndigheten framgår vem som ansvarar för genomförandet och vilka inspektioner, syner och eventuella tilläggsplaner arbetet kräver.
Byggnadsarbete och entreprenad
Entreprenören ska vara en tillräckligt erfaren och kompetent våtrumsrenoverare. Det lönar sig att göra upp entreprenadavtalet skriftligt. Modellavtal och anvisningar för hur avtalet görs upp fås till exempel från Rakennustieto Oy.
Byggplatsens ansvariga mästare har ansvaret för byggnadsarbetet. Utöver det utses en ansvarig arbetsledare för vatten- och avloppsarbetena samt ofta också för ventilationsarbetena. Vattenisoleringen ska göras av en certifierad expert. Det lönar sig att anlita en person som är insatt i byggandet av våtrum för att övervaka arbetet och dokumentera de olika arbetsmomenten skriftligt och med fotografier. När arbetet är slutfört gör kommunens byggnadsinspektör en slutbesiktning.