Marja Terttu Knapas
Bland de byggnader som tillhör landets andra folkkyrka, dvs. det ortodoxa kyrkosamfundet, finns flera byggnadshistoriskt värdefulla kyrkor. Den äldsta av dem är kyrkan i stadsdelen Linnoitus i Villmanstrand, som vigts till minnet av Gudsföderskan 1785.
Kyrkan i Ilomants med sina fem kupoler ligger i ett vackert landskap och har tillägnats profeten Elias. © Bild: Marja Terttu Knapas.
Kyrkan med sitt klocktorn fick sin nuvarande utformning i samband med tillbyggnaden 1903. Kyrkan i Kotka, som har tillägnats den helige Nikolaus Undergöraren, har hört till samhället i anslutning till Svensksunds fästning. Kyrkan från år 1801 är det mest betydande exemplet på rysk nyklassicism i Finland. Också interiören, konstverken och föremålen i kyrkan är av synnerligen hög nivå.
Kyrkan i Kotka, som har tillägnats den helige Nikolaus Undergöraren, har hört till samhället i anslutning till Svensksunds fästning. © Bild: Museiverket.
I Helsingfors har kyrkan som ingår i skaran empirebyggnader längs Unionsgatan och som har tillägnats den heliga Treenighetens namn byggts enligt C. L. Engels ritningar år 1827. Ikonen av helige David från Thessaloniki och tre av de sex kyrkklockorna härrör från den år 1829 rivna kyrkan i fästningen Davidstad i Luumäki.
Också rundkyrkan i empirestil invid Salutorget i Åbo, som vigts till minnet av den heliga martyren Alexandra, har ritats av C. L. Engel, även om den stod färdig först 1846. Också kyrkan i mitten av Fredrikshamn är en rundkyrka. Kyrkan från år 1837 har vigts till minnet av apostlarna Petrus och Paulus Klocktornet från år 1863 representerar rysknationell arkitektur. Kyrkotomten som avgränsas av två från stadens mittpunkt utstrålande gator inramas av ett praktfullt staket.
Uspenskijkatedralen dominerar stadsbilden
Uspenskijkatedralen, som helgats till minnet av Gudsföderskans insomnande och som på samma sätt som Domkyrkan dominerar Helsingfors stadsbild mot havet, är den största av de ortodoxa kyrkorna i Västeuropa. Kyrkan, som har ritats av arkitekten och akademikern Aleksej M. Gornostajev, representerar rysk-bysantisk stil och blev färdig 1868. En stor del av byggnadsteglen härrör från Bomarsunds fästning på Åland, medan de jämna fasadteglen tillverkades av Leppäkoski tegelfabrik i Janakkala. Exteriören domineras av ett långhalsat mittorn som utmynnar i ett tältliknande tak och en lökkupol. I korsarmarnas knutar finns likartade småtorn med kupoler. Klocktornet i tre våningar finns på den lägre bergsavsatsen på kyrkans sydsida. I Norra Karelen har ortodoxin i de områden som införlivades efter freden i Stolbova långa traditioner.
De nuvarande kyrkorna härrör dock först från slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet och har byggts i trä. Kyrkan i Ilomants med sina fem kupoler ligger i ett vackert landskap och har tillägnats profeten Elias. Kyrkan är från år 1892 och har ritats av arkitekten S. V. Sadovnikov från den heliga synoden i S:t Petersburg. I Joensuu, där den lutherska och den ortodoxa kyrkan ligger i ändan av samma långa gatuaxel, finns en kyrka från 1887, som har helgats till minnet av helige Nikolaus och byggts enligt ritningar av stiftsarkitekt G. I. Karpov från S:t Petersburg. Den lilla träkyrkan i Viinijärvi från år 1906 har å sin sida tillägnats minnet av ikonen av Guds Moder av Tikhvin och har ritats av byggmästaren J. O. Leander från Sordavala. Finlands sydligaste ortodoxa kyrka är träkyrkan i Hangö, som invigdes år 1895 och som när det begav sig var avsedd närmast för stadens badgäster. Kyrkan har ritats av stiftsarkitekt V. I. Barankejev och har tillägnats minnet av apostlalike Vladimir och apostlalika Maria Magdalena.
Militärkyrkor i tegel
Finlands sydligaste ortodoxa kyrka är träkyrkan i Hangö, som invigdes år 1895 och som när det begav sig var avsedd närmast för stadens badgäster. © Bild: Marja Terttu Knapas, Museiverket.
De tegelkyrkor som byggdes för den ryska militären i garnisonsstäderna bildar en egen grupp. De som har bevarats är kyrkan i Vasa från år 1862, som har helgats till minnet av helige Nikolaus, och kyrkan i Tammerfors från år 1898, som har helgats till minnet av helige Alexander Nevskij och helige Nikolaus. Vardera ligger på anslående platser i stadsbilden. De ryska garnisonernas praktfulla tegelkyrkor i Kouvola och Villmanstrand byggdes på 1910-talet och omvandlades till lutheranska kyrkor efter Finlands självständighet. Kyrkan i Kouvola, som helgats till lovprisandet av korset, återinvigdes som ortodox kyrka år 1980.
Den kyrkligt förknippade återuppbyggnaden efter kriget omfattade ett stort antal kyrkor och bönehus på de orter där den ortodoxa befolkningen förlades. Med stöd av lagen om återuppbyggnad av den ortodoxa kyrkan från 1949 förband sig staten till att ta ansvar för byggandet av de kyrkor, bönehus, begravningsplatser och prästgårdar som de nya församlingarna behövde. Arbetet leddes av den ortodoxa kyrkans återuppbyggnadkommitté 1946–1960. Kyrkorna ritades och byggdes under byggnadsstyrelsens översyn, och de planerades av bl.a. arkitekt Toivo Paatela (kyrkorna i Jyväskylä, Rovaniemi, Juuva och Lahtis) och Ilmari Ahonen (kyrkorna i Idensalmi, S:t Michel, Siilinjärvi och Kajana). Det efterkrigstida byggnadsbeståndet omfattar dessutom byggnaderna i anslutning till klostret Nya Valamo i Papinniemi i Heinävesi, vilka ständigt har kompletterats delvis med beaktandet av den ryska kyrkans gamla bysantiska arv.