Borgå kyrka och klockstapel på medeltiden

Marianna Niukkanen

I Borgå fanns på medeltiden veterligen inga andra stenbyggnader än kyrkan och klockstapeln, som samtidigt utgör de enda exemplen på det till dags dato bevarade medeltida byggnadsbeståndet i staden.

Borgå kyrka på 1970-talet. Pekka Kärki.
Borgå kyrka på 1970-talet. © Bild: Pekka Kärki, Museiverket.

På medeltiden var Borgå moderförsamling I Östra Nyland, medan Helsingfors socken, Sibbo, Pernå och troligtvis Pyttis utgjorde kapellförsamlingar ännu på 1300-talet. Borgå kyrkoherde omnämns år 1327, varför socknen måste ha haft en kyrkobyggnad senast i början av 1300-talet. Till en början var kyrkan med all sannolikhet av trä och låg troligtvis på samma plats som den nuvarande kyrkan – på backen invid åstranden, där den dominerade landskapet och den omgivande bosättningen.

Kyrkomurarna utforskades år 1948, och i samband med 1956 och 1977–1978 års reparationsarbeten företogs utgrävningar under golvet. I utforskningarna påträffade man i den norra och västra väggen lämningar av en äldre stenkyrka och i den västra väggen en igenmurad dörröppning samtidigt som man fann bevis på att det på samma plats som den nuvarande sakristian hade funnits en mindre sakristia.

Dessutom påträffades under golvet i kyrkosalens östra ända en stengrund med nord-sydlig sträckning. Förr antogs att lämningarna hörde samman med en stenkyrka från slutet av 1200-talet, men numera anses de vara av yngre datum. Eftersom det under kyrkogolvet finns fullt med murade gravar och andra relativt sena konstruktioner, kommer man uppenbarligen inte att kunna påträffa ytterligare lämningar som skulle belysa den nuvarande kyrkobyggnadens första skeden.

Stenväggar i stället för kyrkosal i stock

Enligt Marja Terttu Knapas, som har utforskat kyrkan, stod den första sakristian – som var mindre än den nuvarande – ursprungligen i förening med kyrkosalen i stock. Runt denna byggdes en cirka 11 x 24 meter stor kyrkosal i sten.

 År 1450 utvidgades kyrkosalen cirka fyra meter österut och sex meter söderut sålunda att den västra och norra väggen av den äldre kyrkan kom att bli en del av väggarna i den nya kyrkan. Den västra väggen i den gamla sakristian stod kvar som en del av den nya, större sakristian. Vissa historiska data tyder på att den kyrkosal som fanns före den nuvarande eventuellt byggdes mellan 1410 och 1420.

Planritningarna för Borgå kyrka och stenkyrkorna i de före detta kapellförsamlingarna är liksom tegelutsmyckningarna och valvsystemet rätt likadana, och kyrkorna har uppenbarligen byggs vid samma tid. I Borgå byggdes på medeltiden ingen egentlig stadskyrka, utan samma kyrka och kyrkoherde tjänade både stadsinvånarna och sockenborna.  Borgå prästgård har troligen ända sedan medeltiden funnits på samma plats invid Slottsbacken i den norra delen av staden.

Stapelns äldsta del från medeltiden

Den tornliknande klockstapeln var ursprungligen fastbyggd i muren i kyrkogårdens sydöstra hörn. På medeltiden hade byggnaden tre våningar; den nuvarande övre delen av stapeln har byggts först på 1700-talet.

 I den norra och den västra fasaden syns medeltida gråstens- och tegelmurar, som blottlades under rappningen på 1930-talet. Tegeldekorerna påminner om dekorerna på kyrkans fasader, varför stapeln eventuellt härrör från samma tid. I den nedre delen av den västra och norra väggen i stapelns nedre våning finns igenmurade breda tegelvalv, som sannolikt till en början varit öppna inemot kyrkogården. Den nedre våningen har haft ett korsvalv. Till byggnadens andra och tredje våning leder ett trapphus inne i den norra och den västra väggen.

Det har antagits att stapelns nedre våning ursprungligen fungerat som utomhusaltare och öppningarna på den andra våningen som utomhuspredikstolar.

 Å andra sidan kan det också hända att stapeln ursprungligen har använts för profana ändamål. Rummet på den andra våningen har eventuellt fungerat som förråd, till exempel som tiondebod dit varorna lyfts via lastningsöppningen i väggen. Kyrkklockorna fanns kanske på den andra våningen – eller så fungerade byggnaden inte alls som stapel under medeltiden.

Litteratur:

Gardberg, C. J. 1981: Kaupunkilaitos keskiajalla ja uuden ajan alussa. Suomen kaupunkilaitoksen historia 1. Keskiajalta 1870-luvulle. Toim. Päiviö Tommila. Suomen kaupunkiliitto. Helsinki.

Gardberg, C. J. 1996: Porvoon kaupungin historia I.

Gardberg, C. J. 2000: Gamla staden i Borgå. Bebyggelse och sociala miljöer intill mitten av 1800-talet. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 625. Helsingfors.

Hiekkanen, Markus 1994: The Stone Churches of the Medieval Diocese of Turku. A Systematic Classification and Chronology. Suomen Muinaismuistoyhdistyksen aikakauskirja, Finska Fornminnesföreningens tidskrift 101, Helsinki.

Knapas, Marja Terttu 1987: Den medeltida kyrkan i Borgå. Finskt Museum 1987.

Publicerad 31.5.2006 kl. 13.45, uppdaterad 14.9.2018 kl. 12.45