Industriområdet är ett av de äldsta områdena i Forssa

Pinja Metsäranta

Platsen där Forssa byggdes bestämdes i mitten av 1800-talet när färgargesällen A. W. Wahren grundade ett spinneri i Tammela mitt ute på landsbygden. Forssa spinneri byggdes vid Kuhalankoski i Loimijoki för att man skulle få vattenkraft för spinneriets verksamhet. Det färdigställdes år 1849. Wahren lät bygga ett väveri cirka en kilometer från spinneriet år 1856. Väveriet drevs med ångkraft och placerades ovanför forsen, så att brännved kunde transporteras dit genom flottning.

Forssas historiska spinneriområde från 1800-talet har omvandlats till ett centrum för kultur och fostran. På området verkar bl.a. Forssa museum och textilmuseet Tyyki.
Forssas historiska spinneriområde från 1800-talet har omvandlats till ett centrum för kultur och fostran. På området verkar bl.a. Forssa museum och textilmuseet Tyyki. © Bild: Forssa museum.

Fabriken i Forssa var Finlands tredje bomullsfabrik

Den första bomullsfabriken i Finland grundades i Tammerfors av James Finlayson år 1820. Finlaysons fabrik var mycket framgångsrik och inspirerade av framgången grundades också andra bomullsfabriker i Finland. Den andra etablerades i Åbo år 1846 och den tredje var fabriken i Forssa.

Forssafabrikens grundare, A. W. Wahren, hade kommit från Sverige till Finland för att hyra den klädesfabrik som var verksam vid Jockis herrgård. Han blev dock osams med fabrikens ägare, kapten Bremer, och beslutade att grunda en egen fabrik i grannsocknen. Ursprungligen hade han olika bolagspartner för spinneriet och väveriet, men år 1859 slogs fabrikerna samman till aktiebolaget Forssan Osake Yhtiö.

Tätorten byggdes systematiskt

Bostadsbyggnader vid spinneriet.
Bostadsbyggnader vid spinneriet. © Bild: Museiverket.

Den första tiden anlitade Wahren länsarkitekt G. Th. Chiewitz för att planera fabriksområdet. Den arkitektoniska planeringen av byggnaderna på fabriksområdet håller hög nivå. På spinneriområdet har produktionsbyggnader från mitten och slutet av 1800-talet bevarats, såsom spinneriet, avfallsspinneriet, en verkstad, en snickarverkstad, ett gjuteri, ett kraftverk och ett bomullsmagasin. Bomull är ett eldfarligt material, så alla fabriksbyggnader uppfördes av tegel. Kraftverket är en av de äldsta bevarade kraftverksbyggnaderna i Finland. På spinneriområdet anlades också en park, där man placerade bl.a. lägenheter för båda fabrikernas ledning, en fabriksskola planerad av Chiewitz, ett läkarhus och ett växthus. En stor del av byggnaderna har planerats av arkitekterna G. Th. Chiewitz och Th. Decker. Från den tid då fabriken grundades har fem arbetarhus bevarats längs Wahreninkatu.

Väveriet brann år 1877 och Wahren beställde ritningar till ett nytt väveri från England av arkitekt Edward Potts. Byggnaden färdigställdes samma år, men har därefter byggts ut i flera etapper. År 1951 byggdes ett automatiskt väveri planerat av professor O. Hanelius och arkitekt Bertel Strömmer bredvid det gamla väveriet.

Arbetarnas liv var anspråkslöst

I spinneriet verkar numera Wahrencentret.
I spinneriet verkar numera Wahrencentret. © Bild: Forssa museum.

Textilindustrin krävde mycket arbetskraft. Antalet arbetare på fabrikerna i Forssa ökade hela tiden fram till slutet av 1800-talet. År 1898 var antalet anställda över 1 600. I Forssa – liksom på många industriorter – levde man i takt med fabriksvisslan. Visslan meddelade när arbetstiden började och slutade samt när det var rast. Under krigstiden upphörde dock användningen av visslor, eftersom larmsirenerna varnade för luftanfall.

Arbetarna utsattes för hård disciplin: vid dörren stod en dörrvakt och man kunde inte gå in eller ut när som helst. De som blev försenade måste återvända hem och kunde komma till arbetet först när dörrarna öppnades igen efter matrasten. Dörrvakten fanns uppenbarligen där för att förhindra garn- och tygstölder. Arbetsdagen var till en början 13 timmar lång och upp till 15 timmar lång när det var bråda tider. Arbetsveckan bestod å sin sida av sex dagar. År 1917 infördes åtta timmars arbetsdag. Efter krigen började man ha kortare arbetsdag på lördagarna och på 1960-talet övergick man till fem dagars arbetsvecka.

Ronttismäki fabriksarbetarmuseum visar hur arbetarna bodde

En före detta snickarverkstad.
En före detta snickarverkstad. © Bild: Museiverket.

I området Kalliomäki ligger Ronttismäki fabriksarbetarmuseum, som visar hur fabriksarbetarna bodde från 1800-talet till 1970-talet. Museet omfattar tre bostadsbyggnader och ett uthus. I helheten ingår också verkstäder för snickare, skräddare och sotare som har arbetat på området.

Ronttismäki uppstod på 1850- och 1860-talet, då några arbetare byggde sina stugor på backstuguområdet i byn Linikkala. Området började kallas Ronttismäki efter en av invånarna, före detta rotesoldaten Front. Forssabolaget tog över området år 1872 och en stadsplan gjordes upp för området på 1870-talet. Ronttismäki indelades i små tomter med linjer emellan. Det fanns inga tvärgator, endast smala brandgator. Till en början hyrdes tomterna i Ronttismäki ut och bolaget gav också lån till sina arbetare för att bygga en stuga. Man flyttade också stugor till området från centrum av Forssa när centrumet byggdes.

Historien är synlig i stadsbilden

Byn som uppstod omkring fabrikerna i Forssa växte småningom. Forssa blev köping år 1923 och stad 1964. Bomullsfabriken var länge den enda stora arbetsgivaren i området. Spinneriets verksamhet avvecklades dock år 1979. Finlayson Forssa tillverkade tyg till arbetskläder på spinneriområdet ända fram till år 2009. I slutet av år 2008 gick Finlayson Forssa i konkurs. Finlayson fortsatte med sin verksamhet i Forssa fram till hösten 2009.

Fabriksarbetarmuseet på linje II i Kalliomäki.
Fabriksarbetarmuseet på linje II i Kalliomäki. © Bild: Forssa museum.

De röda tegelbyggnaderna på fabriksområdet dominerar fortfarande stadsbilden i Forssa, men användningen av dem har förändrats. Forssa museum, som presenterar den lokala historien, har ända sedan år 1980 varit verksamt i det före detta bomullsmagasinet på spinneriområdet. Magasinet är det äldsta stenhuset i Forssa och en av de första byggnaderna på spinneriområdet. Likaså finns textilmuseet Tyyki på spinneriområdet i det gjuteri som färdigställdes år 1873. Väveriet byggdes om till köpcentrum år 2002.

Elävien Kuvien teatteri (de levande bildernas teater) i Forssa byggdes år 1906. Byggnaden planerades av konstnär Johan Albert Lindfors. Biografen var den första som byggdes på den finländska landsbygden. Byggnaden restaurerades i början av 2000-talet och fungerar fortfarande som biograf.

Industrisamfundet i Forssa ingår i Museiverkets inventering av byggda kulturmiljöer av riksintresse.

 Källor:

Pekka Leimu: Forssa – elämää tehtaan pillin mukaan. Museovirasto, Työväenkulttuuriprojektin julkaisu n:o 2, Helsinki 1983.

Publicerad 16.6.2011 kl. 12.30, uppdaterad 14.9.2018 kl. 11.34