Bostadsområdet Tiirinniemi i Kaipola i Jämsä

Aada Mustonen och Sini Saarilahti

Under våren har man kartlagt efterkrigstidens byggnadsbestånd i Jämsäområdet i ett inventeringsprojekt om det moderna byggnadsarvet i Mellersta Finland. Ett av de mest intressanta inventeringsobjekten har varit bostadsområdet av pappersfabrikens tjänstemän på Kaipolas Tiirinniemi. Tiirinniemi byggdes på 1950-talet bredvid fabriken utanför Kaipola centrum. Arkitekturen i området är special och enhetlig, en helhet som har bevarat sitt originella utförande.

Kedjehus i rött tegel slingrar längs vägen.
Kedjehus i rött tegel slingrar längs vägen. ©  Bild: Aada Mustonen, Mellersta Finlands museum.

Kaipolas bruks- och pappersfabrikssamhälle fick sin början 1952 då Yhtyneet Paperitehtaat splittrades. Det resulterade i att fabriken i Myllykoski såldes och Yhtyneet Paperitehtaat övertog tillverkningen av tidningspapper. VD Juuso Walden blev kvar som ledare för fabrikerna i Valkeakoski och Jämsänkoski. Man beslutade att den stora nya fabriken för Yhtyneet Paperitehtaat, som skulle koncentrera sig på produktion av tidningspapper, skulle placeras i Kaipola. Fördelar med detta var närheten av fabriken i Jämsänkoski, järnvägen mellan Orivesi och Jämsä som nådde ända till Olkkola såg samt statens kraftverk som lade i närheten.

Byggnaderna har planenligt placerats hierarkiskt vid vägen Kaaritie som går runt Tiiriniemi. Bild: Sini Saarilahti, Mellersta Finlands museum.
Byggnaderna har planenligt placerats hierarkiskt vid vägen Kaaritie som går runt Tiiriniemi. © Bild: Sini Saarilahti, Mellersta Finlands museum.

Pappersfabriken i Kaipola blev färdig 1954 och den byggdes upp i skogslandskap, sju kilometer från Jämsä centrum. Kring fabriken planerades det ett fabrikssamhälle för upp till 3 500 invånare. Stadsplanen för området planerades av Heimo Kautonen, som hade arbetat som en förtrogen arkitekt vid Yhtyneet Paperitehtaat redan från slutet av 1930-talet. Fabriken byggdes i två faser och den hade två tidningspappersmaskiner och ett träsliperi.

På södra udden av Kaipolanniemi ligger Tiirinniemi som reserverades som bostadsområde med åtta radhus för tjänstemän. Radhusen placerades i cirkelform och det första huset byggdes 1953. 1960 byggdes det tre radhus med två våningar i bostadsområdets norra del. Vid stranden av Päijänne byggdes det två radhus för fabrikens ledare i mitten av 1950-talet och 1963 ett radhus med gästklubb. Det har senare byggts även egnahemshus för fabrikens personal på östra sidan av Tiirinniemi.

Radhus i rött tegel som byggdes 1954. Röda och gröna färgtoner växlar längs byggnadernas balkonger på baksidan av husen. Bild: Aada Mustonen, Mellersta Finlands museum.
Radhus i rött tegel som byggdes 1954. Röda och gröna färgtoner växlar längs byggnadernas balkonger på baksidan av husen. © Bild: Aada Mustonen, Mellersta Finlands museum.

Bostadsområdet i Tiirinniemi planerades av Pekka Saarema som också arbetade som en förtrogen arkitekt vid Yhtyneet Paperitehtaat. Utgångspunkten för planeringen var att bygga ett modernt radhusområde med trivsam miljö; arbetarnas psykiska och fysiska välmående garanterade även fabrikens framgång. Med hjälp av rymliga och moderna bostäder lockades det nya tjänstemän för att arbeta på fabrikerna som lade avsides. Miljön skulle garantera mångsidiga aktivitetsmöjligheter. I mitten av området byggde man upp en skogig lekplats och en tennisbana och ett bad på västra delen av området. Därtill byggdes det en kaj för båtar vid stranden. Senare lät bolaget bygga även en sportsbana och slalomcentrumet Pitkävuori i Kaipola.

På områdets södra udde ligger en kaj dit det leder en väg mellan byggnaderna. Bild: Aada Mustonen, Mellersta Finlands museum.
På områdets södra udde ligger en kaj dit det leder en väg mellan byggnaderna. © Bild: Aada Mustonen, Mellersta Finlands museum.

VD Walden gav noga anvisningar för planeringen av byggnaderna. En stor del av byggnaderna på Tiirinniemi var byggda i rött tegel som var ett tecken för bolagets byggnader. Den vågräta linjen i byggnadernas väggytor framhävdes med ett ljust och tegelrött murbruk. Byggnaderna som påminner småhus sammankedjades i form av radhus med hjälp av garagen som ännu var sällsynta i Finland på den tiden. På grund av den bra tjänstnivån kunde tjänstemän skaffa bilar och resa utanför området.

Byggnaderna som påminner småhus sammankedjades i form av radhus med hjälp av garagen som ännu var sällsynta i Finland på den tiden. Bild: Aada Mustonen, Mellersta Finlands museum.
Byggnaderna som påminner småhus sammankedjades i form av radhus med hjälp av garagen som ännu var sällsynta i Finland på den tiden. © Bild: Aada Mustonen, Mellersta Finlands museum.

För fabrikens ingenjörer och ledning byggde man tre större radhus vid stranden av sjön Päijänne. Från dessa tre hus skiljer sig ett radhus med gästklubb med sina ljusa rappade fasader som är beklädda med minerit-skivor. I mitten av bostadsområdet byggdes det en servicebyggnad med värmecentral, bastu, tvättstuga och gemensamma samlingsutrymmen. Det gick en vattenledning till värmecentralens filteranläggning från Päijänne via ett pumpverk tills den ersattes med ett kommunalt vattenledningsnät 1963.

Vid stranden ligger kedjehuset som planerades för ingenjörer och ledningen. Med sina fasadmaterial avviker huset från andra byggnader i Tiirinniemi som har byggts i rött tegel. Förutom bostäder finns det en gästklubb i byggnaden. Bild: Aada Mustonen, Mellersta Finlands museum.
Vid stranden ligger kedjehuset som planerades för ingenjörer och ledningen. Med sina fasadmaterial avviker huset från andra byggnader i Tiirinniemi som har byggts i rött tegel. Förutom bostäder finns det en gästklubb i byggnaden. © Bild: Aada Mustonen, Mellersta Finlands museum.

På 1950-talet och senare byggdes Kaipola centrum, det egentliga fabrikssamhället, i norra ändan av fabriken. Där placerades en skola, ett torg och butiker, arbetarnas typhusområde samt höghus som Yhtyneet Paperitehtaats dotterbolag Roukko Oy lät bygga för personal som inte hade familj och som rörde sig mycket.

Efteråt har tiden omvandlat den isolerade Kaipola till en av tätorterna kring Jämsä stad. Tiirinniemi har ändå bevarat sin egenartade natur. Den representerar tidens planeringsideal men är samtidigt arkitektoniskt tidlös. Tiirinniemi är Mellersta Finlands exempel på ett välbevarat, enhetligt och modernt byggområde.

Publicerad 23.7.2014 kl. 13.45, uppdaterad 14.9.2018 kl. 11.32